Search Results

Höftfrakturer uppkommer när man faller omkull och slår i höften. Höftfrakturer är vanligare ju äldre vi blir och det finns ett starkt samband med benskörhet. Alla frakturer i höften opereras med få undantag. Frakturen i lårbenshalsen är vanligast hos äldre. På änden av lårbenshalsen sitter höftkulan som har en känslig blodförsörjning. Om frakturen i lårbenshalsen bara är lätt felställd, är blodförsörjningen oftast intakt. Dessa fall opererar vi oftast med två skruvar. Vid en så kallad dislocerad eller tydligt felställd fraktur i lårbenshalsen utgår man från att blodförsörjningen är avbruten och att höftkulan inte kommer att överleva. I dessa fall behöver man byta ut lårbenshalsen och höftkulan mot en höftprotes. Vanligaste typen av höftprotes är en total höftprotes vilket betyder att man även sätter in en konstgjord ledpanna på bäckensidan av höftleden. Hos patienter över 80 år opererar vi oftast in en halvprotes där vi inte byter ut ledpannan utan sätter in en större proteskula som passar perfekt in i den egna ledpannan. Efter de flesta höftoperationer får patienten belasta på benet med sin fulla kroppsvikt men gångträning på sjukhus behövs en tid efteråt. Många gånger behöver kommunen kontaktas och en så kallad vårdplanering görs från sjukhuset så att exempelvis hemtjänsten kan kopplas in eller utökas och bostaden anpassas för t.ex. rollator. Andra frakturer i höften är de pertrokantära och subtrokantära frakturerna som vi kommer att beskriva i följande poster.

Den innersta muskulaturen som omger axelleden kallas för rotatorcuffen. Det finns tre cuffmuskler - supraspinatus, infraspinatus och subscapularis. Förutom att de håller axelkulan på rätt plats i ledpannan så är de viktiga för att du ska kunna lyfta din arm, föra handen bakom huvudet och bakom ryggen. När du ramlar och slår i axeln eller armen eller hastigt överanstränger axeln så kan en eller flera av senorna till dessa muskler gå av. När det händer får du vanligtvis väldigt ont när du rör armen och särskilt när du försöker lyfta, belasta eller vrida armen. Vanligaste senan som brister är supraspinatussenan som du ser på bilden. Den senan lyfter armen framåt och åt sidan. Om bara en del av senan går av kan du ofta lyfta armen och har inte så ont som när hela senan brustit. Större senskador i rotatorcuffen behöver oftast opereras med några undantag. Om en sena har gått av så pass att den och tillhörande muskeln drar sig tillbaka, påbörjas en förfettning och förtvining av muskulaturen, så kallad muskelatrofi. En större cuffskada behöver därför opereras inom 2-3 månader. Operationen kallas för cuffsutur och görs ofta med titthålsteknik men öppen kirurgi ger lika bra resultat. Om det inte går att reparera en rotatorcuffskada får du kvarstående besvär med svaghet och värk. I vissa fall är besvären så pass uttalade att vi rekommenderar en så kallad omvänd deltaprotes. Det innebär att vi byter ut axelkulan mot en konstgjord ledpanna och ledpannan mot en konstgjord metallsfär. En invaliditetsbedömning och ett invaliditetsintyg kan först utfärdas när det gått ett år efter en cuffsutur eller en omvänd deltaplastik. Boka tid här: Stockholm Göteborg Om vi bedömer att du behöver en cuffsutur eller omvänd axelplastik, kan vi erbjuda dig hjälp på axelsektionen på Norrtälje sjukhus.

Visste du att de flesta höftfrakturer hos äldre orsakas av fall i hemmet? Att kliva upp på stolar och pallar för att sätta upp julpynt kan leda till fall orsakad av yrsel och nedsatt balans. Låt oss hjälpa våra anhöriga att pynta granen så de slipper falla från pallar och stolar. Om olyckan ändå är framme så glöm inte att se efter om det finns en olycksfallsförsäkring och anmäl skadan. Läs mer om vanliga skador på vår sida. Boka invaliditetsintyg i Stockholm Boka invaliditetsintyg i Göteborg

Halkan är här och den kanske vanligaste skadan vid en halkolycka är fraktur i handleden, eller distal radiusfraktur. På Ortopederna Sverige är distala radiusfrakturer vanliga skador som vi undersöker vid invaliditetsbedömning. Kvarstående invaliditet bedöms efter tidigast ett år. Vid besöket görs en djupintervju med dig där du berättar om dina besvär. Därefter görs en noggrann undersökning av handledens rörlighet i flera riktningar, svaghet vid handgrepp och nypgrepp, ömhet vid palpation och provokation och eventuella nervskador. Nervskador kan uppkomma av frakturen i sig men även senare under själva gipsbehandlingen eller vid operation. Om du har ett ärr beskriver vi det i intyget. Rörligheten mäts med speciella vinkelmätare (goniometer), medan greppkraften och nypkraften mäts med dynamometrar. Fingertoppskänslan undersöks med 2-punktsdiskriminationsmätning och vid behov med trådtest, så kallat monofilamenttest enligt Semmes Weinstein. Vi tittar även på eventuell muskelförtvining i arm och hand. Boka din undersökning här: Stockholm Göteborg Läs mer på hemsidan hur en undersökning av medicinsk invaliditet går till hos Ortopederna Sverige.

På våra mottagningar i Stockholm och Göteborg blir varje besök mer ingående eftersom vi avsätter mer tid per besök än vad de flesta är vana vid. Inom akutsjukvården följs skador sällan upp längre än säg 3 månader. En bruten handled följer man tills avgipsning efter 4 veckor, en fotled i 6 veckor och alltså inte tills de har läkt helt utan tills man vet att skadan håller på att läka . Förutom att besöken på våra intygsmottagningar på Ortopederna Sverige blir mer personliga (och gör så att vårt jobb är mer givande), så gör vi uppföljningar av skador i vissa fall flera år efter att de har hänt. Vi ser de kvarstående funktionsnedsättningarna efter olika skador och frågar efter dem och letar efter dem när vi undersöker dig. I denna blogg kommer vi dela med oss av våra erfarenheter. Läs redan nu mer om vanliga skador som vi bedömer. Har du förslag på något ämne som du vill att vi tar upp så mejla gärna på info@ortopederna.com